Berätta om scenen med tårtan. Tycker du att läraren handlar rätt eller inte? Resonera!

Lektionen efter provet om filmen Utvandrarna kommer Irene in med en tårta för att fira Abdi, som för första gången gjorde riktigt bra ifrån sig på ett svenskatest på gymnasiet. Irene gör detta för att visa att hon och de andra lärarna är emot eleverna, utan bara vill att de ska lyckas, i skolan och i livet. Jag kan förstå att man kan tycka att detta är orättvis behandling, för de som alltid får A på prov, att inte få en tårta speciellt för dem medans någon som bara får F på varje prov, och sedan fick en plötslig boost i motivation och skriver ett bra prov blir firad för sitt första A i gymnasiet. Jag tycker däremot att det hon gjorde. för skolan är i huvudsak inte att ge de bästa eleverna massa beröm och priser, utan att få de som kanske inte riktigt är lika motiverade att få motivation och glänsa lika mycket som alla andra på sitt eget sätt.

”Everybody is a genius, but if you judge a fish by it’s ability to climb a tree. it will live it’s whole life beliving that it is stupid”                                                                            -Einstein

Sammanfattning: Det enda Irene gjorde var att visa de i klassen som gör dåligt ifrån sig att hon tror och vill att de ska lyckas och att det är möjligt för alla att förändra inte bara sitt betyg, utan även sin framtid.

Skriv ner namnen på alla huvudpersoner. Välj sedan EN person som du tycker verkar särskilt intressant och beskriv utförligt. Ta med så många punkter du kan/vet något om.a

Huvudpersoner: Daniel, Ville, Abdi, Nalin, Rakel, Jamila, Irene,

Jag har valt Nalin.

Nalin är en karaktär som vid första ögonkastet verkar som den stereotypiska blyga tjejen i klassen, som inte riktigt hade några kompisar men ändå är väldigt godhjärtad och hade en stor crush på nån av de ”populära” killarna i klassen (Ville). Denna sorts karaktär har aldrig stått ut för mig eftersom jag känner mig ganska utåtriktad och självständig. Men det är nånting med Nalin som sticker ut för mig.

Nalin är en kurdisk muslim med bruna ögon, som när boken startas precis skilt sig från sin bästa kompis, Evin, efter att Evin flyttat. Hon har inte många kompisar och är ganska blyg av sig. Men det som får henne att sticka ut är hennes förmåga att inte döma en bok efter dens utsida, särskilt med Ville. Medan många andra bara skulle se honom som den där jobbiga killen som hänger med Daniel ser Nalin nånting mer. Hon verkar som en väldigt kreativ person och jag tror att hon kommer ha en viktig roll i denna bok, bara att det kanske inte syns på henne än.

Vad gillar du inte? Varför?

Jag tycker inte att språket i boken är bra, särskilt i delarna ur Daniel, Ville och Abdis perspektiv. Det är många konstiga ord, som ”baxa”, ”keff” och ”gitta”. Det förstör lite flödet ur boken om man måste stanna och kolla upp eller gissa betydelsen för ett ord. Jag tvivlar starkt på att majoriteten av ungdomar använder dessa ord. Detta är dock även ett plus, eftersom att det ger karaktärerna mer liv, eftersom de inte bara har olika åsikter och tankar, utan även uttrycker sig efter deras personlighet, och skapar mer skillnad mellan karaktärerna, även i början då man inte vet så mycket om deras personlighet och relationer. Till exempel, bara av Daniels första kommentar; ”Jag gillar inte svenska filmer” kan man gissa sig fram till ganska mycket om hans personlighet och roll i klassen.

Vad gillar du med boken så här långt? Motivera!

Jag tycker att boken är väldigt bra hittills, därför att det är en intressant variation på karaktärer, som alla har sin egen historia. Detta ger boken stor variation och en spännande och utvecklad story. Till exempel kan du läsa om Daniel och Villes bryt på stan och nästa stund läsa om Jamilas kamp för att få gå på gymnasiet för sin pappa. Varje liten del är sällan längre än två sidor totalt vilket håller boken intressant och får en att vilja läsa mer, till skillnad från andra böcker som oftast bara har en huvudperson och en story med många långa pauser där det inte händer särskilt mycket. Den har fortsätt varit intressant efter 47 sidor av tillmestadels buildup, och det är få böcker som lyckas med det, tycker jag.